Utmaningar och möjligheter att genom fysisk planering främja grön tillväxt
Ladda ner presentationer
Attraktiva och hållbara stadsregioner: utmaningar och möjligheter för nordiska storstadsregioner – Lukas Smas, Nordregio
Fynsk Samarbejde – Henrik Bernberg, Byregion Fyn
Regionalplan for Jaeren – samordnet areal- og transportplanleggning på tvers av kommungrenser – Christine Haver, Rogaland fylkeskommune
Land use, housing and transport planning in Tampere City Region – Kimmo Kurunmäki, Joint Authority of Tampere City Region
Regional fysisk planering i Östergötland och Linköping – Karin Elfström, Linköping, och Mats Helander, Östsam
Knowledge background on spatial planning and green growth: a Nordic perspective – Asli Tepecik Dis, Nordregio
Gender and intersectionality towards sustainable development – Christian Dymén, Nordregio
Planning models as decision support systems: useful tool for planners? – Lars Berglund, WSP Analysis & Strategy, och Ryan Weber, Nordregio
Den 5 februari samlades representanter från nordiska stadsregioner, konsulter och forskare på Nordregio i Stockholm för att utbyta erfarenheter och kunskap om fysisk planering på en stadsregional skala och diskutera hur planering kan bidra till att skapa attraktiva och hållbara stadsregioner och grön tillväxt. Dagen inleddes med en presentation av den nordiska arbetsgruppen för grön tillväxt: planering och hållbara stadsregioner, som var värd för seminariet. Syftet med seminariet var, förutom nordiskt kunskapsutbyte, att diskutera arbetsgruppens olika kommande aktiviteter under programperioden 2013-2016, och att presentera den forskning som redan gjorts inom arbetsgruppens huvudtema: stadsregional planering för grön tillväxt.
Seminariets huvudfrågor och konklusioner reflekterades tydligt i den avslutande paneldebatten, såsom kommunala gränsers minskade relevans och det faktum att närliggande kommuner ses mindre som konkurrenter och mer som dragplåster för regional utveckling. Möjligheten till fysisk planering på regional nivå efterfrågas även av kommuner på flera håll, och vikten av att integrera sociala perspektiv och kvalitativa aspekter i planeringsarbetet understryks. Det poängterades att forskningen bidrar med ett helhetsperspektiv till att hantera dessa utmaningar men också att forskningen pekar ut och identifierar eventuella inneboende målkonflikter för att skapa hållbara och attraktiva stadsregioner.
Christine Haver från Rogaland fylkeskommune
Nordiska stadsregioner och integrerade strategier i praktiken
et första exemplet på stadsregionalt samarbete kom från Danmark. Henrik Bernberg från Byregion Fyn inledde dagen med att presentera Strategi Fyn 2014, som ämnar främja utvecklingen på Fyn genom samarbete mellan kommunerna på ön. Det frivilliga samarbetet ska skapa bättre konkurrenskraft och attrahera framförallt unga till att bosätta sig i regionen. En viktig aspekt för att förbättra förutsättningarna för tillväxt i regionen är också att se bortom regionen och investera i infrastruktur och transport till både Köpenhamn och Århus.
Christine Haver från Norge beskrev de utmaningar som Rogaland fylkeskommune står inför i form av ökad befolkning, hög bilism och stigande bostadspriser. För att undvika att ta i anspråk värdefull jordbruksmark och grönområden har stränga gränser dragits för att begränsa stadsutvecklingen till redan urbaniserade områden. Trots ett starkt regionalt mandat är fylkeskommunen i detta arbete beroende av ett nära samarbete med kommunerna, och har tillsammans med dem utsett prioriterade områden där satsningar på kollektivtrafik är av största vikt förminska bilanvändandet.
Tammerfors i Finland står inför en liknande problematik med hög befolkningsökning och sporadisk gles stadsutveckling (urban sprawl). Kimmo Kurunmäki presenterade hur Tampere City Region arbetar med att utveckla en mellankommunal strukturplan för regionen, där stadsutveckling, transportplanering och bostadsbyggande ses i ett integrerat helhetsperspektiv. En viktig del i detta arbete är det så kallade “Letter of Intent” i vilket staten åtar sig att stödja implementeringen av strukturplanen.
Det avslutande exemplet på stadsregionalt samarbete kom från Östergötland i Sverige. Karin Elfström från Linköpings kommun och Mats Helander från det regionala samarbetsorganet Östsam presenterade hur de studerat regionens utveckling ur ett rumsligt perspektiv, vilket bland annat lett till en gemensam översiktsplan för Linköping och Norrköping. I likhet med den inledande presentationen betonades vikten av att se bortom den egna stadsregionen.
Paneldebatt med dagens talare
Grön tillväxt, tekniska modeller och människors vardagsliv
Under eftermiddagen presenterades den forskning som hittills bedrivits i arbetsgruppen för grön tillväxt i stadsregioner och vilka frågor som är viktiga att fokusera på i det fortsatta arbetet. Asli Tepecik Dis inledde med att presentera den kunskapsöversikt som genomförs av Nordregio om relationerna mellan grön tillväxt och stadsregional planering i de nordiska länderna, samt hur de olika begreppen tolkas och används i forskning och policyarbete. De preliminära slutsatserna pekar på en svag koppling mellan ländernas strategier för grön tillväxt och ett rumsligt perspektiv, och en ännu svagare koppling till sociala värden och människors vardagsliv. Christian Dymén betonade behovet av att se bortom den rådande planeringskulturen och visade hur ett genus- och intersektionellt perspektiv kan bidra med alternativa lösningar och planera staden utifrån användarnas behov. Ett exempel på hållbar stadsplanering som även bidrar till jämställdhet är denna video om snöröjning från Karlskrona.
Nordregio har också tillsammans med WSP Analys och strategi under hösten kartlagt olika tekniska modelleringsverktyg och hur kommuner och regioner i Norden använder olika former av tekniska hjälpmedel i sin planering. Lars Berglund från WSP Analys och strategi tillsammans med Ryan Weber presenterade modelleringsverktygens potential för hållbar stadsplanering. Modeller möjliggör en utvärdering av olika planeringsbeslut och kan användas som underlag för beslutstagande och diskussioner om städer och regioners utveckling. En enkätundersökning bland kommuner och regioner tyder dock på att ytterst få använder sig av dessa verktyg, vilket främst beror på bristande kunskap om modellernas möjligheter, för liten upplevd storlek, samt kostnader i form av investeringar, tillgång till data och utbildning.
