Den 9 september bjöd Ålands landskapsregering in till lärandeseminarium som anordnas i samband med utvärderingarna av Landsbygdsutvecklingsprogrammet (LBU) och Strukturfondsprogrammet. Seminariet med namnet ”Återhämtning efter Covid-19 på Åland: Kapital och kompetensförsörjning” behandlade de ekonomiska och sociala konsekvenserna av Covid-19, hur Åland ska återhämta sig med tanke på kapital och kompetensförsörjning samt vad LBU-programmet och strukturfondsprogrammet 2014-2020 och kommande EU program 2021-2027 kan tillföra? Seminariet hade 65 deltagare och modererades av Elin Slätmo och Jukka Teräs, seniora forskare på Nordregio, och författare av utvärderingarna tillsammans med ÅSUB.
Diskussionen inleddes med att Sölve Högman och Susanne Strand, byråchefer på Landskapsregeringen gav sina perspektiv på hur LBU- och strukturfondsprogrammet kan stötta återhämtningen på Åland. Enligt Sölve Högman finns det mycket att lära av jordbrukssektorn eftersom resiliens och återhämtning är en del av vardagen för lantbrukarna som varje år påverkas av väder och klimat. Inom LBU-programmet finns därför stöd inbyggda, även om dessa kan behöva omformas för att bli mer långsiktiga. Susanne Strand, ansvarig för strukturfondsprogrammen, menar att Åland, som alla andra stater och områden med EU-program, i nuläget funderar på kommande programperiod och undersöker vad det finns för behov i regionerna.
Huvudtalare för seminariet var Peter Wiklöf från Ålandsbanken. Peter Wiklöf förklarade att Åland vanligtvis brukar klara sig bättre genom kriser än fastlandet Finland eller Sverige men att krisen åsamkad av Covid-19 varit annorlunda. Den åländska arbetsmarknaden, med generellt låg arbetslöshet, har fått uppleva permitteringar, framförallt på grund av minskad turism och minskad efterfrågan på varor. Dessa perspektiv bekräftades senare med statistik från Jouko Kinnunen från Ålands statistik- och utredningsbyrå, ÅSUB, som presenterade siffror på hur Ålands ekonomi och arbetsmarknad påverkats av Covid-19. Några slutsatser är att det är turism- och transportsektorn som har drabbats hårdast och att det framförallt är unga på väg in på arbetsmarknaden som påverkas mest. Både Jouko Kinnunen och Peter Wiklöf menar dock att Landskapsregeringen har varit duktiga på att lyssna på företagarna och kompletterat det stöd som Finland har gett med snabba lån och stöd. Detta styrks bland annat av att antalet konkurser på Åland har varit lägre än först befarats.
Andra talare var Victoria Sundberg, CIO Cirio Advokatbyrå AB, som representerade en arbetsgrupp som på uppdrag av Landskapsregeringen tagit fram målsättningar för ett hållbart Åland baserat i effekter av Covid-19. Målen innefattar att öka antalet besökare, öka antalet invånare, utbilda ledare på Åland inom modernt ledarskap och omställning, samt arbeta för att bli ett blomstrande handelscentrum. Anna Lundgren, senior forskare på Nordregio, presenterade den nordiska jämförelsen ”Skills & Competence” om hur olika nordiska regioner arbetar med kompetens och kompetensförsörjning.
Linnéa Johansson, Avdelningschef på Näringsavdelningen på Ålands Landskapsregering, fick sista ordet och sammanfattade diskussionen genom att betona vikten av samarbete, tillit, trygghet och öppenhet. Trots de svåra utmaningar som Åland står inför präglades seminariet av en positiv inställning och stor framtidstro. Även om krisen har slagit hårt tror man på återhämtning, speciellt när Finland öppnar gränserna till Sverige, och möjlighet till omställning. Ökat samarbete mellan aktörer, arbeta mer med digitalisering, och än mer fokusera på attraktionskraft kan locka folk till Åland. EU-programmen är viktiga, men Åland måste fundera på hur man ska göra smarta och hållbara investeringar. Detta är framförallt viktigt att diskutera inför den kommande programperioden inom EU samarbetet.
